Jag vill också ha en blogg

Gulligt

2012-02-14T13:32:00.000-08:00

Men karma alltså … finns det på rikt så vet jag en som kommer ha det grymt gött i nästa liv.
Deidre, en doktorand som jag hade en kurs med förra våren och liksom bara verkar ha bestämt sig för att jag passar bra under hennes vingar. Jag får låna hennes böcker, hon skickar anteckningar och gamla tentor (som hon sparar, jag är sämst på att spara…) och nu kom hon precis förbi med ett alla hjärtans dag-kort.

Manba men shit äru snäll eller?

Veckostart

2012-02-13T14:51:00.000-08:00

Om jag har magknip, eller snarare när jag har magknip, så är det alltid måndag.
Man kan undra varför?
Just nu har jag magknip ända upp i skulderbladen.
Oskönt naanting.
Intresseklubben antecknar.
Gör det du med.

Löv the wej jo stink....nåt

2012-02-11T13:42:00.000-08:00

Igår i bilen:
Jag: jag måste hinna duscha också..
D: ja… jag ska nog också duscha. .
Jag: bra, det behövs. Jag känner din svettlukt härifrån…och när jag tänker efter så har du faktiskt luktat ovanligt mycket B.O på sistone…what’s that about, liksom?
D (med en nöjd min): japp, ja har använt deodorant väldigt sporadiskt senaste veckan. Och återanvänt min kläder fler gånger än vanligt!
Jag: eh… okej. varför då?
D: tja… mest baraföratt. Vadå, tycker du jag luktar illa?
Jag: ja
D (spelat sårad): Meh, om vi var grottmänniskor skulle du faktiskt tycka att jag luktade gott!

Och kanske kommer vi till det stadiet snart om vi inte får ordning på vår tvättmaskin-situation. Imogon ska jag hem till Beth och Caleb och låna deras vitvaror, men i längden håller det ju inte att inte ha egna.
Det håller inte att skippa deon heller. I längden.

Antingen eller

2012-02-09T19:42:00.000-08:00

Imorse luktade det avlopp på mitt kontor. Det är ju inte så trevligt. Jag tänkte först att jag kanske inbillade mig, men så kom Rebecca in och ba ”du, känner du att det luktar piss?”
Och det gjorde jag ju.
Så hon lovade att köpa Fabreeze eller vad det nu heter, luktagott på flaska i alla fall, och ta med imorgon.
Jag skulle ju hellre se att hon ringde vaktmästaren… men det kanske går över av sig själv.
Eller så får vi sitta lyckligt ovetande i lavendeldoftande skitmoln.

Geburstag

2012-02-08T19:37:00.000-08:00

Det är fortfarande onsdag i Pocatello men hemma i Svea rike är det torsdag och inte vilken torsdag som helst utan den 9:e februari och det betyder födelsedag.
Hipp Hipp Hurra alltså.
För…
Hon som kanske är det bästa jag fick ut av min tid i Luleå när jag tänker efter.
Hon som jag alltid längtar efter och ser fram emot att få träffa igen.
Hon som alltid får mig att tänka att jag måste anstränga mig lite mer, visa att bryr mig, för jag bryr mig verkligen, och hoppas att hon vet det.
Hon som är en av de bästaste av vänner man kan önska sig helt enkelt.

Det har snöat i Pocatello och ikväll gör jag himmelspiruetter för dig Erika.

Sånt som var lyx när man var liten....

2012-02-07T22:06:00.000-08:00

Potatis som var kokt värdigskalad

Hyra film

Pizza mitt i veckan

Dricka juice till middan (hände bara när vi åt blodpudding)

Orandigt, kritvitt A4-papper att få rita på

Äta glass i bilen

Åka flygplan

Beställa nya kläder från Ellos och Josefsson

Gå på bio

Matsäck

Måndag med mången krasslig jänkare

2012-02-06T19:16:00.000-08:00

Vad den här måndagen däremot faktiskt är på riktigt, är dagen efter Super Bowl (the Giants vann, hej vem bryr sig?) och den dag på året då flest amerikaner sjukanmäler sig.
Förra året kom jag till jobbet på den här dagen och min chef var…. precis det, sjukanmäld. Jag minns det eftersom jag blev så förvånad, hon är liksom motsatsen till en sån som festar till det på grund av amerikansk fotboll, men statistiken sa ju sitt så jag antog att hon låg hemma med en sjufaldig baksmälla och firade att the Packers segrat.

Och imorse när jag knatade till campus så tänkte jag att ”hoppas, hoppas hon levde rövare igår och är hemma idag….” för två skidhelger i rad har tagit ut sin rätt på skolarbetet och jag har en hel del att ta igen. En heldag studier på kontoret hade inte suttit fel om man säger så. Men hon var inte sjukskriven. Verkade inte ens det minsta lilla bakis.
Så jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det…. inte var hon väl sjuk på riktigt ifjol?

smutsiga kinder

2012-02-06T13:26:00.000-08:00

Om det här var första måndagen efter sportlovet och jag gick i femman…. Då skulle jag vara grymt cool nu.
Cool som en Bula-mössa.
Har såndär himla snygg solbränna på nedre delen av ansiktet nämligen.

Vän av ordning

2012-02-01T19:32:00.000-08:00

Gick igenom listan och deletade lite vänner på fejjan imorse. Kändes som en välbehövlig rensning, nu är jag under 300 igen. En del rök för att jag inte pratar spanska eller holländska och därför inte förstår 90% av deras inlägg och andra föll på att jag helt enkelt inte räknar med att nånsin träffa dem igen och om jag mot all förmodan ändå gör det skulle vi ändå inte ha nåt att prata om. Sen kapade jag en del av bara farten. Men bara några. Ungefär som när man börjar klippa pannlugg och inte kan sluta.

Sedan berättade jag det här för min chef bara för att jag vet att hon tycker att det är så himla elakt att deleta vänner, hon har en liten kris varje gång hennes vänantal har minskat från typ 64 till 63 och kan inte släppa det förrän hon listat ut vem det är som har tagit bort henne, alternativt lagt ner hela sin profil.

Men jag tycker inte alls att det behöver vara elakt att ta bort folk. En del av mina ”vänner” behöll jag faktiskt enbart för att jag tycker att det är så stimulerande att se hur korkade, dåliga på att stava, oupplysta osv. de är.
Och är det inte elakare, så säg?

Värt

2012-01-31T19:15:00.000-08:00

Skidhelg nummer 2 coming up. Vi far till Grand Targhee på torsdagkväll och stannar till söndag. Förmodligen blir det bara åkning fredag och lördag eftersom söndag är Super Bowl Sunday och vi (dom andra, jag bryr mig inte) vill hinna tillbaka till Pocatello före matchstart.
Vi är bjudna hem till D's professor Newman på fotbollskalas. Det var vi ju förra året också, och det var trevligt, men väldigt väldigt långrandigt, amerikansk fotboll är ju som det, så i år ska jag komma förberedd med lite skolarbete att pyssla med medan de andra fokuserar på matchen.

Men först åkning alltså, det ska bli skoj det här. Jag har inte ens packat upp det mesta ur väskan, det är bara att byta ut lite jox och dra iväg igen. Vi var till Targhee förra året också, men då betalade vi 80 dollar för ett dagskort och åkte bara en dag. I år har de ett specialerbjudande som innebär att man åker en heldag gratis för varje natt man betalar logi i hotellet, och man får bo upp till 4 pers per rum.
Sjukt värt?
Japp.
Enda villkoret är att man måste ha ett säsongskort. MEN, det kan vara ett säsongskort till precis vilken anläggning som helst, bara det är giltigt i år. Det måste jag säga är ett hemskt snällt system, att belöna folk som faktiskt lägger pengar på ett säsongspass, även utanför just det berget.
Nu förra helgen i Bozeman åkte jag och D för 49 dollar istället för 75 som det skulle ha kostat om vi inte haft våra säsongskort till Pebble Creek.

Som om man skulle få rabatt i Hemavan för att man hade säsongskort i Vännäs... Skulle inte tro det va?

"Dirty Thirty" får plötsligt en helt ny mening...

2012-01-29T19:03:00.000-08:00

Jahapp, he gick ju ba fint det där. Över kullen och välbehållen på andra sidan. Men jag vägrar tro att jag överreagerade i min inför-30-ångest. Istället är jag övertygad om att det var just förkrisandet som gjorde smällen såpass mjuk och hanterbar.

Vi har precis kommit tillbaka från helgen i Bozeman, Montana och skidor och pjäxor och hjälmar och vantar och långkalsonger är lika ouppackade som tvättmaskinen visat sig vara trasig. För boende i huset som tvättar max varannan månad kommer det här innebära problem i framtiden, typ runt påsk. För mig innebär det problem nu.

Man är väl ödmjuk...

2012-01-26T11:51:00.000-08:00

Jag har en lärare som kan typ 34 språk. Han gick precis förbi mitt kontor och ba “Men hej Åsa, är det här din byrå?’

Och jaba, men guuuud…. Det heter faktiskt kontor, inte byrå. Lär dig prata som folk.

Idag äre jag som bjuder

2012-01-25T10:44:00.000-08:00

Hallå!
är det nån hemma i det politiska huvudet…?
Tja, det syns ju på blicken om man säger så.

http://www.localnews8.com/news/30292247/detail.html

My 15 minutes

2012-01-24T19:17:00.000-08:00

Det kan vara så att jag kommer att vara på kvällsnyheterna om ett par timmar. Kan vara så. Och om jag är det och om jag är det utan att se mongo ut eller peta näsan eller nåt sånt... Då kanske jag lägger upp en liten länk.
Så att ni vet.
Men jag skulle inte hoppas för mycket.

Som sagt

2012-01-24T13:26:00.001-08:00

Ska aldrig, aldrig mer inhandla strumbyxor med trycka-in-magen-och-rumpan effekt (det var ett misstag, btw, kollade bara nyans och storlek, struntade i resten).
Om 5 timmar kan jag ta av mig skiten och andas igen, men tills dess blir det lite syre och mycket inre svordommar.

Lite kluvet sådär

2012-01-21T11:13:00.000-08:00

Igår kände jag att jag verkligen älskar min krulltott till man och verkligen hatar att bo med två segtänkta mongon som spelar ölspel utanför vår sovrumsdörr när vi försöker se film efter en mysig middagsdejt med vin och skaldjur och mumsig efterrätt.
Precis samtidigt kände jag dom här känslorna. Ying och Yang eller nåt.

Sen sist:

2012-01-19T20:21:00.000-08:00

Jag har sedan månadsskiftet funderat på om Colby faktiskt betalat hyran för den här månaden. Är långt ifrån säker på att så är fallet, men väl inte direkt känt att det är mitt bord heller.

Igår stängdes i alla fall vårt internet i källaren av, för att han inte betalt räkningen. Mig gör det inte så jättemycket, vi har fortfarande internet på övervåningen och jag hängde rätt lite i källaren ändå.
Men stackars Colby, som jag skulle tippa gejmat i snitt 19 timmar om dan (nej, okej… han sover faktiskt också, men 10 timmar, lätt. förmodligen mer..) sen han fick sparken från K-mart i november, är helt vilse utan sin uppkoppling. Nu har han ju såklart en iPhone, annars tror jag faktiskt inte han skulle överleva, men igår var han uppe i köket i säkert tre timmar i sträck.
Det har nog inte hänt sen vi flyttade in. Kändes lite overkligt. Märktes att han var ovan att umgås med riktiga människor sådär. Långt ifrån bekväm.

Nu har han ju sålt sin själ till Allstate och ska ägna den närmaste framtiden åt att sälja försäkring via telefon, han började jobbträningen i måndags, så det här med att inte betala räkningar borde vara ett övergående fenomen. Annars kan jag tänka mig att en del andra saker i hans tillvaro kommer att visa sig övergående…
Skulle dock gissa att internet har högre prio än hyran, det lär vara det första som lönen spenderas på.

Helt plötsligt får man nytta av sina kunskaper

2012-01-17T19:01:00.000-08:00

Jag hade ett sådärnt himla självlysande smart-moment på föreläsningen idag. Glödlampan lös på mig, bara mig.

Vi analyserade en studie av så kallade immersion programs och det var en massa tabeller och siffror och testresultat hit och dit. Och alla litteratursnobbiga språknördar ba ”Guuu vad svårt, vad står p för och vaddå avvikelse, vad är det för nåt och jag fattar ingentiiiing!”

Och trots att det var längesen nu och trots att jag väl inte var speciellt lysande alls i den kursen när det väl begav sig, så dammade jag av mina gamla mat.stat-kunskaper och förklarade standardavvikelse och urval på ett sätt som jag nog tror snygg-Peter skulle ha uppskattat (eller i alla fall godkänt. Snygg-Peter, det var ju för övrigt Skelleftekillen som hade mat.stat med oss på LTU back in the days) och Engelskasnobbarna, och till och med professorn, bara råglodde på mig som att ba
”va? vet du vad du pratar om nu eller snackar du bara skit…? och hur kan du veta allt det här? har du typ läst matte eller nåt?”

Och jag kunde ju förstås ha förklarat att ju faktiskt har läst lite matte. Eller typ varit på väg att bli civilingenjör. Då hade dom ju säkert trott mig, men varit mycket mindre imponerade av mina kunskaper, så jag sa inget.
Behöver väl inte dom veta vad jag har pluggat i mina dar….

Liten lista

2012-01-16T20:17:00.000-08:00

Slår till med liten lista sådär helt appropå ingenting

Vad gjorde du för 10 år sen?
Då bodde jag på Long Island och jobbade som au-pair till en helt otroligt dysfunktionell familj. Hade dagligen mentala brottningsmatcher med en 3-åring (som jag allt som oftast förlorade) och försökte efter bästa förmåga ta hand om en 4-månaders bebis, utan instruktionsmanual.

Vad gjorde du för 1 år sen?
Hade precis börjat mitt nya jobb på Idaho State University och dessutom börjat plugga igen. Hjärnan gick på högvarv efter en tids slummer.

5 snacks du gillar?
- tortillachips
- popcorn
- biscotti
- skumgodis
- pistagenötter

5 saker du skulle göra om du blev mångmiljonär?
- Få världens ångest
- Ge en massa pengar till min familj
- Resa
- Betala tillbaka mitt studielån
- Försöka styra upp min ekonomi

5 dåliga vanor?
- säga ”inget” istället för sanningen när folk frågar vad som är fel
- prata för fort när jag är nervös
- säga ”jag ringer” när jag vet att jag inte kommer göra det
- lämna mina skor utströsslade över hela huset
- bygga sopberg istället för att ta ut skiten

5 saker du gillar att göra?
- läsa kändisskvaller
- kolla mindre intellektuella TV-serier
- sova utan väckarklocka
- åka skidor
- umgås med vänner

5 saker du aldrig skulle klä dig i, eller köpa?
- one-piece eller romper, same shit, fult som stryk
- tajt beige polokrage, Hej Dianne Keaton!
- skor med spjutspetsvass tå
- stuprörsjeans med hög midja
- hund som ryms i en handväska

5 favoritleksaker?
- dator
- mobilen
- skidorna
- tv:n
- kaffebryggaren

Personer du vill se göra denna utmaningen?
Steken kanske?

Söndag

2012-01-15T13:38:00.000-08:00

Pratade nyss med mamsen som berättade att det finns en bonde på tv som tydligen är så lik, så lik min andra hälft. Så jag googlade, och kan inte annat än att hålla med.
Han rödtotten som tydligen gör allt på gammeldags vis. Jodå, dom är lika.

Sen pratade vi lite om min kliiga kropp. Det har inte blivit bättre. Inte direkt värre heller egentligen, men nu har jag i alla fall synliga utslag. Bara på magen, fast det kliar fortfarande lite överallt.
Det är inte nytt sköljmedel, tvättmedel, tvål, lotion eller parfym (har alltså inte bytt på sistone). Mamma föreslog choklad, pappa gissade att det är gasen i parfym och sprayflaskor… Vem vet?
Det kliar i alla fall inte i halsen och jag har inga svårigheter med att andas. Så det är väle bara att avvakta och se. Och låta bli choklad och nötter ett tag och se om det hjälper alls.

Säg att ni vet..

2012-01-13T18:42:00.001-08:00

Ni vet det där avsnittet av Sex and the City när Carrie provar brudklänningar och typ får en allergisk reaktion mot bröllop och inte kan andas och Miranda sliter av henne klänningen för det är typ en miljon små knappar på den och sen sitter Carrie där i ett hav av söndersliten klänning och flämtar och är alldelens rödflammig på halsen och bröstet och magen?

NÅN måste veta vilket avsnitt jag menar… jag har ställt den här frågan till alla på jobbet hela dan (endast kvinnor och homosexuella män) och ingen har varit med på noterna. Men i alla fall, så är det precis så jag ser ut nu. Minus Miranda och klänningarna då. Men jag har sedan två dagar tillbaka klåda över exakt hela kroppen. Inte exakt hela tiden som tur är, men det kliar, mer eller mindre konstant, på armarna, benen, magen, ryggen, i nacken, hårbotten, händerna, fötterna (både under och ovanpå) och ansiktet. Jag har inte utslag direkt, inga knottror eller bett, utan är bara rödflammig och såinihelvete kliig.

Var till studenthälsan och fick antihistamintabletter och råd att besöka akuten ifall halsen svällde igen och jag fick problem att andas. Tack för tipset, liksom. Är det bröllop jag är allergisk mot är det ju i vilket fall försent.

Men, poängen är, visst vet ni vilket avsnitt jag menar?

Som det känns

2012-01-11T19:22:00.001-08:00

Känns så himla jobbigt att det bara är onsdag. Jag är inte helt övertygad om att det stämmer riktigt, känns som att helgen borde vara mycket närmare än så.

Känns mystiskt och inte alls positivt att jag hade 10 små personrutor som indikerade följare av den här bloggen igår och nu har jag bara 9…. Vem har övergett mig? Va? Va? Tur för dig att jag inte har nån aning för annars hade jag blivit personligt förbannat. Nu är jag bara lite anonymt sårad.

Känns som att mina nya fina skidor kanske får stå oanvända ännu helg. Jävla, jävla skit. Vad ska man måsta göra för att få lite snö?

Och nu har jag kapitel att läsa in och lektioner att förbereda igen. Känns obehagligt bekant.

Årskrönika

2012-01-10T21:31:00.000-08:00

Personen som kläckte idén med polkasmak på skumtomtarna borde få medalj.

Tycker jag, alltså

2012-01-09T20:27:00.000-08:00

Terminen startade med ett brak och nu är campus sådär knökfullt med studenter igen. Det är lite störigt nästan. Okej att det var drygt förra veckan att ingenting var öppet, ingenstans att köpa lunch eller kaffe. Men nu är det köer och spring och fläng överallt.
Jag känner mig som en mullvad som tvingats ut i solsken.

Så har jag även spenderat en ganska stor portion av dagen med Kontors Barbie (kvinnan som inte är min chef men tyvärr ändå ansvarig för en stor del av mitt kontrakt). Oh plåga vad jag lider av att lyssna på hennes svammel. Jag har försökt vara snäll mot henne. Alltså professionellt artig och låtsasintresserad av hennes ryggbesvär och alla mediciner hon äter och medlidsam vad gäller hennes inkompetens, hon är ju trots allt ny på jobbet.
Men det håller inte.
Jag är ingen bra skådespelare.
Tänkt mullvad som spelar alligator.
Typ så.

Hej middag

2012-01-08T17:13:00.000-08:00

Green bean casserole är utan tvekan min favoriträtt när det kommer till amerikansk julmat. Eller julmat och julmat, den brukar ju serveras till thanksgiving också. Men i vilket fall så räcker inte två gånger om året riktigt, så jag lagar den själv ibland. Som tillexempel ikväll. Lätt som en plätt på äkta amerikanskt vis. Mums.

Hajen & Amöban

2012-01-07T14:28:00.000-08:00

Ibland känns det som om vi är på väg åt helt olika håll. Eller som att vi har samma mål fast helt olika kartor och idéer om hur vi ska ta oss dit.

Jag tycker inte om kartor, har aldrig kunna läsa dom. Är helt värdelös på vägbeskrivningar och har ett lokalsinne som är lika underutvecklat som en amöba. Jag går på nån slags magkänsla blandat med enklaste utvägen. När jag försöker fatta beslut för framtiden får jag oftast ont i huvet, eller ont i magen, eller bådadera.

Han är som en stridspilot som tvingas flyga ett enmotorigt lastflyg. Eller en haj som inte kan sluta simma för då dör han. Han planerar och skissar och tjatar och tänker och ena dagen ska vi flytta till Dubai och nästa till Stockholm och plötsligt kan vi få jobb på en båt om vi kan vara i San Fransisco imorgon.

Jag har inte bott i samma stad längre än 2 år sen jag fyllde 18. Det har liksom bara blivit så, utan att jag planerat särskilt mycket. Så om jag fortsätter på samma vis räknar jag med att äventyren fortsätter komma, det ger sig av sig själv liksom. Men hajar måste ju simma.

Åh pucko...

2012-01-06T18:04:00.000-08:00

Jaha, det här var ju inte bra. Vår nya program coordinator är dum i huvet. Jag har väl kanske misstänkt det innan, men haft så himla lite med henne att göra att jag inte direkt brytt mig om att utveckla mina mistankar eller haft anledning att bry mig närmare. Men så fick hon alltså ny tjänst i november och nu är hon inte min chef.
Hon är INTE min chef.
Men hon tror att hon är det.
Hon ÄR däremot ansvarig för att skicka in mitt kontrakt till lönekontoret. Gör hon inte det får jag inte betalt på rätt dag. Jag kommer inte få betalt på rätt dag den här löneperioden.

2012 eller 2022

2012-01-05T19:16:00.000-08:00

Han tyckte att det skulle vara en kul grej att ha mustasch på nyår, min äkta hälft. Så det hade han. Med matchande vilda västern-inspirerad kostym och bred slips.
Och det var ju kul, eller nåt.
Men nu är det flera dagar sen nyår och han ser fortfarande ut som om han borde ha minst tre mellanstadiegamla barn och en labrador. Jag försöker hinta med rakhyveln men vet ju av tidigare erfarenheter att det inte funkar så. Ju störigare jag tycker att det är, desto mindre chans att han faktiskt ska raka/klippa/klä om sig.

Så jag får väl köpa foträta skor och Ellos-jeans om jag nu prompt vill matcha.

Men snöööööa då!

2012-01-03T20:24:00.001-08:00

Vi körde ut till Pebble Creek, den lokala skidanläggningen, i eftermiddags. Trots att det inte ligger mer snö i Pocatello än florsocker på kanelbullar, så hade vi hört att i alla fall en lift var öppen på berget. Men så var inte fallet. Vi fick hämta ut våra säsongspass men åka hem utan att ha åkt. Och jag tänkte såhär, att eftersom det vägrar snöa så har jag nu beställt nya skidor (begagnade, det var min julklapp) och nu kommer det väl garanterat inte snöa förrän tidigast mars.

Imorgon börjar jag jobba igen. Det var den ledigheten.

2 varianter av skit

2012-01-02T10:51:00.000-08:00

Men snöa då! King att ha säsongspass när bara barnbacken är öppen. Strålande solsken och kallt nog för snö, men den bara vägrar falla. Skit.

Vårt skruttiga trassel till katt har svarta fläckar på hakan. Vi trodde hon hade fått loppor och behandlade för det (trots att vi inte sett några då vi kammat henne) men loppmedel och loppkrage senare så har hon fortfarande vad som ser ut som loppskit på halsen. Så jag får väl ringa veterinären och se vad dom säger. Lite äckligt är det i vilket fall.

Gott Nytt År!

2011-12-31T11:24:00.000-08:00

Sista dagen för iår. Solen skiner så det knakar. Vi är tillbaka i Pocatello nu, resan tillbaka tog lite längre än planerat för vi spontanbestämde oss för att stanna en natt vid Lost Trail i Montana och åka slalom och bada i varma källor. Svåger Austin är med och som han uttryckte det ”I feel like this has been a mediocer christmas and I’m sick of it” så för hans skull (och vår egen för all del) pimpade vi hemresan lite. Det var skoj och nu har jag en gång för alla bestämt mig för att det är skidor jag ska stå på. Svanskotan ömmar fortfarande nåt förbannat efter alla brädåkning, eller ja, misslyckad brädåkning snarare.

Men nu är det nyår, som sagt, och vi ska strax köra till Salt Lake för att fira med Bobby och Jake. Jag ska göra brushetta och vi måste inhandla bubbel. Vi hörs nästa år. Gott Nytt, hörni!

2011-12-28T10:04:00.000-08:00

Imorgon styr vi kosan tillbaka till Pocatello. Har varit en fin jul. Och hey, vi (D om vi ska vara petiga) fick en kamera! Jag lovar inget, men det kan komma bilder i framtiden...

uppdatering i all hast

2011-12-22T21:00:00.000-08:00

Sjukan var snabbt avklarad, som tur var. Idag har samtliga betett sig friskt. Basketmatch och tacos hos mormor, lite sista minuten shopping. En spontanpresent till Kayla. Imorgon blir det att nyttja snowboarden igen, en liten miniresa med Sarah & Paul till Wallace. Tur att vi hann blev friska, hade varit grymt surt att missa.

Spyr en spyr alla-tralla-lala

2011-12-21T10:36:00.001-08:00

Austin startade trenden. Sen spydde D. Katten la en pizza vid mattkanten (kan ni kan jag, liksom.. och matte trampade i kattspyan)och sen jag. Nu har jag inte kastat galla sen 7 imorse... det verkar vara en snabbvariant. Tur det. Men tredje julen gillt, minsann. Hur firar familjen Stiegemeier jul? Eh, kring toaletten.

Vem vill ha svenska vokaler?

2011-12-19T20:40:00.000-08:00

Framme i norra Idaho, utan tangenter med prickar, men med familj, hund, katt och god mat. Stannade i Sun Valley och lekte rika skidturister, snowboarden har jag inte nyttjat sedan en god tid tillbaka. Kroppen ar stel och lite lila, men kul var det. Det blir sportadiskt bloggande nu en tid. Men God Jul vetja.

Oskönt grönt

2011-12-15T19:15:00.001-08:00

I mars kommer det bli två år sen jag fick mitt green card. Det var en helvetiskt lång, dyr och meckig process som skulle utgöra ett utmärkt straff till min värsta fiende. Och hade jag varit en sån som tyckte om att plåga mig själv, då skulle jag ha blivit överlycklig över brevet som meddelade att nu är det dags att förnya skiten. Och det kommer också bli dyrt och meckigt.

Varsågoda: information

2011-12-12T20:54:00.000-08:00

När jag har mycket att göra och är stressed får jag alltid blåsor i munnen, liksom på insidan av kinden.
Så jag tyckte faktiskt att det var lite konstigt att jag inte hade några nu. Tycker nog ändå att jag har det jag gör de här dagarna innan terminen är slut.
Men imorse vaknade jag med blåsor. Två stycken, under tungan, vilket är obehagligt på ett helt nytt sätt.
Så allt är som det ska.
Basånivet.

Blickar framåt

2011-12-11T13:08:00.000-08:00

Snart, snart är den här terminen slut och jag har ledigt ända till 3:e januari. Måste bara få in två uppsatser och skriva en tenta först. Men senså, ledigt!
Skolan börjar om den 9:e eller nåt sånt tror jag… Nästa termin ska jag läsa mera praktisk lingvistik (håller verkligen på att snöa in i grammatikens värld) och en antropologikurs som egentligen också faller in under lingvistiken och jag tror både kurserna kommer bli bra. Sen ska jag ju undervisa lite också, men eftersom vi är två lärare och kursplanen redan utformad tror jag inte det kommer bli speciellt krävande.

Två kurser, heltidsjobb och hittills tre konferenser inplanerade. Så ser våren ut. Men jag tror det ska gå bra, jag har en bra chef och trivs med både mitt jobb och mina studier. I alla fall för det mesta.
Hepp, hepp. Nu ska jag släpa mig till datasalen.

Ser ut att kunna bli en bra lördag

2011-12-10T12:03:00.000-08:00

Sådärja, hyvlade precis bort en duktig del av huden på tummen. Lite otålig med osthyveln där kanske.
Soligt och fint ute och idag ska vi ses på bibblan, jag och Saudiarabiskan, för hennes make vill ha huset för sig själv. Inte mig emot. Jag föredrar nog faktiskt bibblan, så kan hon inte hitta på en massa annat att fippla med istället för att koncentrera sig på uppgifterna.
Sen ska jag försöka klämma ut en snofsig slutsats till min litteraturuppsats och ikväll blir det ballett, the Nutcracker, vilket jag sett fram emot flera veckor nu.
Det blir nog bra det här.

Bara Blaj

2011-12-08T20:45:00.000-08:00

Det var förstås för bra för att vara sant. Eller det var ju sant, men jag var inte snabb nog och skidorna var redan sålda. Rackarns skit.

Jag har skrivkramp vad gäller akademisk goja och nu kommer det bara blaj ur mina fingrar. Blaj, blaj, undrar vad jag får för betyg för 20 sidor blaj.

Här kommer lite mer blaj, det är allt jag har att komma med nu. Ber om ursäkt.

Jag såg en filmsnutt på jobbet häromdan där en religiös tönt till sekreterare svarade i telefon
-It’s a beautiful day at here at Thompson & Willis, this is Laura speaking, how may I be of your assistance?
Med en röst som smält sirap. Det tyckte jag var roligt och föreslog att vi skulle börja svara så i telefon på kontoret. Rebecca avslog vänligt mitt förslag och antydde att jag skulle skärpa mig. Sen kallade hon Candice för fruitcake så att Bonnie hörde det, vilket såklart inte har någon som helst intressefaktor för utomstående, men som hint kan jag ju säga att det inte anses helt okej att kalla sin kollega och biträdande föreståndare för fruktkaka i akademiska kretsar. Men det är ju uppfriskande att folk gör det ändå.
Och nästa gång Rebecca ringer mig ska jag i alla fall försöka komma ihåg att svara med sirapsröst och berätta att det är en underbar dag. Kanske fråga om hon är sugen på lite fruktkaka…

Juligt

2011-12-07T21:25:00.000-08:00

Julpimpade bloggen lite. Rött och gött. Snart är julen här och varje liten detalj hjälper med julkänslan. Pepparkaksfrossade igår och nu har jag ett fint litet ljus bredvid datorn medan jag sitter och knapprar på min lingvistikuppsats.
Ja, det och bloggar då.
Och googlar vinterleksaker.
Hittade precis ett par begagnade fetskidor (alltså såna breda slalomskidor, vad dom nu kallas) på nätet som jag rågärna vill ha i julklapp! Jag har tipsat D och mailat på annonsen för att se om dom finns kvar….
Hoppas, hoppas!

Husmorstips

2011-12-06T21:06:00.000-08:00

Visste ni att man kan ömsa skin i gommen?
Det kan man i alla fall.
Here’s how: drick alldelens för varmt kaffe alldelens för fort. Då lossnar ett tunt lager skin från överdelen av munhålan och fram träder istället ett nytt och väldigt ömt lager gom som inte vill ha någon kontakt alls med varma drycker.
En helt naturlig form av peeling.

Nedräkning och nedkylning

2011-12-05T19:07:00.000-08:00

Huga, rackarns kallt idag. Låset hade fryst sen sist jag cyklade (vilket var i fredags) så jag fick gå till campus. Går ju det med. Gick hela förra vintern och då hade vi ju ändå längre än vad vi har nu så det är lite att klaga på.

Nu har de även julpyntat hela universitetsområdet, vilket tydligen är lite kontroversiellt eftersom USA ju har religionsfrihet och det inte får heta jullov utan ska vara vinterlov fast alla säger jullov ändå och tror att man är terrorist eller satanist om man inte är kristen. Men vara som det är med det, det är fint med julgranar och glitter och det tror jag faktiskt att de tycker även de som inte firar jul. Att pynta handlar ju ändå mest om att tända lite ljus i mörkret och sätta lite färg och glans på vardagen.
En isskulptur har de faktiskt också fått upp, som visserligen är fin, det är den… men har man sett ishotellet i Jukkasjärvi och skulpturerna de gör i Ume varje vinter, då är den inte så imponerande.

Den här veckan är den så kallade dead week, döpt så för att alla bara pluggar och inget händer på campus. Nästa vecka är det finals week. Och sen är det slut på den här terminen!

Gör som jag vill

2011-12-04T13:34:00.000-08:00

Tog hunden på promenad till Old Town för att köpa en matta att ha under granen. Någon matta blev det inte, men vovven verkade lika glad ändå. Jag monterade och dekorerade granen igår. Tidigt, jag vet, men när man är vuxen får man göra som man vill. Att smälla upp plastgran den 3:e december, det är som att svära lite i mammas kyrka känner jag. Men jag vill ju hinna njuta av granen innan vi far bort över julen.

Jag fick bära upp granen från källaren själv, bära upp teleskopet på vinden så att granskrället skulle få plats. Ensam montera ihop eländet och trassla på ljusslingorna. Men så fort det var klart, då jäklar kom D skuttande och ville hjälpa till att pynta. Jag lät honom snällt hänga upp lite kulor och sen hängde jag om dom när han tröttnat och gått därifrån. Bäst så för husfriden. Men han fick i alla fall fästa stjärnan på toppen.

Vintersol

2011-12-03T11:40:00.000-08:00

Det är nog ett av de finaste orden jag vet. Eller i alla fall som jag kan komma på nu. Vintersol. Just nu är det det och snön glimmar sådär gnistrande så att man bara måste ha solglasögon. Det är så himla fint. Hur kan man inte bli lite glad i maggropen och bara älska om snö och vinter en dag som denna?

Fredagslista

2011-12-02T18:39:00.000-08:00

Länge sen jag gjorde en sånhära lista. Känns skunk. På ett trevligt och lite nostalgiskt vis.

Vad åt du till frukost?
En oprisvärd tonfiskciabatta, ett äpple och en 20 ouncare automatcappuccino.

Vad har fått dig att skratta idag?
Inte så mycket när jag tänker efter. En kommentar från lillebror på fejsbook kommer nog närmast.

Vad har du på dig just nu?
svarta träningsbrallor och en vit, fluffig Roxy-fleecetröja som är mjuk som en teddybjörn, jättevarm och var ett tokfynd.

Hur ser resten av dagen ut?
Bar Zap med Beth om en dryg timme (vilket innebär att vi levererar kondomer till vissa utvalda barer i stan. Det måste vi göra en gång i månaden för att få ett visst bidrag till kontoret) sen film och godis, har jag tänkt.

Vad händer ikväll?
Jag har tänkt få se Mean Girls som Adam lånade ut till mig för över en vecka sen men D och grabbarna bara vägrar se hela tiden. Nu jävlar är tv:n min och försöker dom sabba min chickflick-kväll ska dom få se på mean girl på riktigt.

Och på lördag?
Nate fyller år och Jake har avskedsfest eftersom han fått jobb i Salt Lake och flyttar på söndag. Innan dess ska jag försöka få lite skolarbete gjort och så har ju min privatundervisning med Saudiarabiskan.

Och på söndag?
Kanske en hundpromenad. Garanterat mer skolarbete. Och på kvällen adventsfika med svenska maffian.

Vad är det roligaste som hänt dig den här veckan?
sekunden jag var klar med min redovisning och kunde släppa den stenen.

Och det absolut sämsta/tråkigaste?
Måndagkväll då jag hatade ungefär exakt varenda människa i det här huset. D var inte hemma (FYI)

Hur lyder dina senast tre inkomna sms?
”just sent you an awesome flashmob on fb”
”what time are you going to be home?”
”4 still works for me if you’re cool with that”

Vad dricker du i helgen?
Äkta champagne och kolsvart kaffe. Eller inte.

Kallt väder - Varma känslor

2011-11-30T19:40:00.000-08:00

Saltar min middag alldelens för mycket ikväll för jag har en förkylning som slagit läger precis nånstans bakom mina ögon och jag känner typ ingen smak. Men just nu verkar det som att laxkrydda passar ganska bra på avokado. Så vi säger så.

Har städat lite halvambitiöst och tagit fram julsakerna. Ingen gran ännu, det blir kanske till helgen, men glitter och svenska julplanscher och ljusstakar och lite pynt sådär. Ser fint ut och känns fint.

Det kom snö idag. Vitt och fint blev campus och glad i själen blev jag. Det är ju så mjukt och rofyllt och ljust och fint med snö. (Hörru, Steken... hur kan du inte gillar snö?)
Nu är det ju väldigt otroligt att den ska ligga kvar nån längre tid här i stan, men förhoppningsvis blir det drivor nog ute på Pebble så att vi kan få in nån dag i backen innan jul. Tyckte visserligen att vi fick bra valuta för våra säsongskort förra vintern, men hoppas på ännu mer åkning i år.

Lek inte med ljusen

2011-11-28T19:36:00.000-08:00

Har ingen adventsljusstake men har tänt lite ljus iallafall. Värmeljus och doftljus och spexiga ljus som ser ut som allt annat än just ljus i all ära, bäst gillar jag faktiskt alldelens vanliga vita stearinljus.
Om jag hade fått tag i den där telefonen jag spanat lite på nu på sistone, då skulle jag tagit ett kort och visat er ett långt, vitt ljus som just nu brinner i en gul, frostad vinflaska (som Beth hade med sig hit för längesen men som är så fin att jag inte velat slänga ut den) i vårt kök.
Och framför det en liten glaskupa med en doftljus som luktar pumpapaj.

Själv luktar jag nyköpt Barbie. På riktigt. Jag köpte en handlotion på tokrean där i fredags som enligt etiketten ska lukta farinsocker och vanilj men som egentligen luktar precis sådär som alldelens nyköpta plastleksaker luktade när man var liten. Luktar ju inte illa egentligen, känns bara lite märkligt att gå runt och dofta nyöppnad leksak.

Tillbaka i stan, lite röd i nacken kanske...

2011-11-27T19:22:00.000-08:00

Faster Jaine sa en kul grej imorse när vi åt frukost och pratade om Mexico och huruvida hon och Larry ska åka dit över jul för att fixa hans tänder. Att det var lite läskigt att vara där för man vet ju aldrig var man kan känna sig säker och inte och så har ju alla vapen. Inte som på bonnlandet i Idaho alltså, där har ju ingen ett vapen, eller fyra….

De är så glada nu också, Larry och Jaine, att deras dotter Maribeth har börjat dejta en ny kille och att han är en riktig bonngrabb. För tidigare var hon tillsammans med en kille från storstan (han var från Twin Falls, det är 3 mil bort och har en befolkning på 30 000) och det förstår ju vemsomhelst att det inte skulle hålla i längden, man kan ju inte blanda olja och vatten.

Thanksgiving på vishan, alltså. Men det har på det hela taget varit väldigt trevligt. Och förutom att alla mina kläder luktar rök nu så har det varit skönt att sova hos Larry och Jaine istället för hos farmor Melba som har en stresströskel lägre än en mattkant. Svärföräldrarna bodde där och vi hade stora familjemiddan och alla släktsammankomster där, men jag och D knoppade på vinden i en annan stuga.

Fredagen var bästa dagen. Black Friday är shoppingens födelsedag, namnsdag och bröllopsdag. Det är då det smäller. Fast eftersom alla affärer försöker toppa varandra i att öppna tidigt så börjar nu namnet vara lite missvisande. Klockan tio på torsdagskvällen tror jag de tidigaste slog upp dörrarna. Maribeth och Hedi startade 3:30 som vanligt, de är lite galna. Jag och Crystal satte igång 7 och kom inte hem från Twin Falls förrän klockan hade hunnit bli sex på kvällen. Men nu har jag julklappar till man, svärisar, syskonbarn och stora julklappslottningen. Jag hade tänkt köpa en ny telefon till mig själv också, men de var slut, uppköpta av eliten som struntar i att sova och kan köa i timmar.

Thanksgiving

2011-11-23T10:46:00.001-08:00

Nu far vi ut till ingenmansland, mittemellan Buhl och Twin Falls där farmor Melba bor och familjen Stiegemeier har sitt (amerikanska) ursprung. Kalkon och majs och potatis och tranbär och amerikansk fotboll på teven och matkoman kommer säkert som amen i kyrkan.
Vinterdäcken är på och snön ligger säkert på bergstopparna utan tecken på att vilja leta sig ner till stan.
På återseende.

No thank you

2011-11-20T11:25:00.000-08:00

Sedan ett par veckor tillbaka ger jag privatlektioner i engelska åt en tjej från Saudiarabien. Det är, intressant, kan vi väl säga. Hon är inte den lättaste eleven att tampas med. Och då tycker jag ändå att jag tampats med ganska många jobbiga ungar i mina dagar. Men det är ju just det, dels är hon ingen unge utan i min egen ålder och dels är hon inte 30 stycken som jag liksom kan skälla på i grupp. Tilläggas bör ju att jag aldrig undervisat one-on-one såhär förrut… Men det är intressant alltså. Hennes engelska är i nuläget väldigt begränsad.

Hela arrangemanget att jag kommer hem till hennes hus kl 2 på lördagar gjordes upp mellan mig och hennes man, som pratar rätt bra engelska. Men han smiter ut så fort jag kommer. Som en innekatt som ser sin chans och tar den. Nästan så att jag vill sätt ut en fot och stoppa honom.

Och hon är väldigt otålig, vill lära sig fort, fort. Vill beta av kapitlen i boken utan att läsa dom helst. För hon är, hm… inte den arbetsvilligaste, om man säger så. Jag kommer förberedd med övningar som innebär att hon måste skriva meningar och då säger hon ”No thank you” och rycker på axlarna som om jag erbjudit henne en godis som hon inte var sugen på för tillfället. Hon vill helst inte prata så mycket heller, jag får hålla låda, men hon vill inte erkänna när hon inte förstår, trots att jag hela tiden påpekar hur viktigt det är att hon gör det så att vi kan skriva ner det nya ordet och stoppa det i hennes ”vocabulary bag” med ord hon behöver öva på.

Det är frustrerande.
Och av detta har jag lärt att jag faktiskt föredrar bångstyriga elever som vägrar sitta still i bänken, konsekvent glömmer penna och spottar snus på mina skor framför piffiga små damer som säger ”No thank you.” Det går liksom inte skälla på henne, och skälla, har jag börjat inse, är en av mina starkare sidor.

dagens träningspass

2011-11-17T21:18:00.000-08:00

Tiffany: vill du gå på spinning ikväll?
Jag: Nej tack jag hatar spinning.
Tiff: Jomen, kom igen!
Jag: Eh… nej?
Tiff: snälla, jag vill inte gå själv.

Och jag förstår inte varför folk ska ha sällskap på träningspass som man ändå inte kan prata på… men jag gav med mig.

-jamen okej då. Men bara för den här gången.

Så sitter jag med handuk, vattenflaska och opepp på cykeln när passet drar igång… utan Tiffany i sikte. Sms efter passet: ”Sorry, jag hann inte dit, hur var det?”

Mutter.

I vårt hus en onsdagskväll

2011-11-16T19:11:00.000-08:00

Har ätit räkwok och druckit kokosvatten. Sitter och letar artiklar som ska stödja min tes i en argumenterande uppsats som vägrar skriva sig själv men som jag måste presentera resultatet av måndag efter Thanksgiving-lovet.

D försöker slå sönder kokosnöten med en hammare och gröpa ur kokosköttet med en skruvmejsel men det går visst halvdåligt för han svär utav bara fan.
Far jag kan inte få upp min kokosnöt liksom.

Tänker att det är alldelens för tidigt att ta fram julgranen, men mina grannar fattar visst inte det.

Sånt som dyker upp i tankarna ibland

2011-11-13T14:00:00.000-08:00

Såg på aftonbladet.se att Arne Hegefors haft en hjärtinfarkt. Och det var en bild på honom där han såg så himla gammal och liten och ledsen ut. Och så var det en lista på en massa andra kända tv-nissar som alla börjar bli gamla.
Och så fick jag en såndär insikt eller vad man nu ska kalla det, som man hade när man var liten och började förstå att alla människor nån gång faktiskt blir gamla och dör. Alla. Ens föräldrar också. Och är man liten så är det väldigt traumatiskt och man tvingar sin stackars mamma och pappa att lova, lova att inte dö. Och dom lovar.

När jag såg bilden på Arne Hegerfors tänkte jag på farfar. Jag tänkte på hur han såg ut sista gången jag såg honom. Jag mins hur han försökte sätta sig upp i sjukhussängen när vi kom in i rummet men det var svårt och han var trött och skakig och ledsen över benet han tvingats amputera.
Och jag böjde mig över honom och liksom nästan lyfte upp hans överkropp för att kunna krama och han var så liten, så liten.
Jag kände hans ryggrad.
Det var som att krama en fågelunge.
Och jag blev rädd och jag tänkte att jag vill inte vara här.
Jag vill inte se farfar såhär och jag vill inte minnas det här.
Och jag skämdes över att jag tänkte så.
Och över att kände så.
Och jag berättade det för mamma och hon sa att jag inte behövde vara orolig för jag skulle inte alls minnas farfar så som han var på sjukhuset. Jag skulle minnas allt det andra, sa hon.
Hans skoteroverall och hans orangea HellyHansen-tröja och hans lurviga öron och hans dragspel och hans sätt att dricka kaffet genom en sockerbit som han knep fast mellan läpparna och sörplade kaffet från fatet, inte ur koppen.

Och hon hade rätt. Jag tänker inte på farfar som en ledsen fågelunge, jag tänker på honom som en stark, fast ändå liten, man i sina bästa år som kan bygga bodar och odla bin och skrattar bäst åt sina egna skämt och han skrattar sådär som bara han, pappa och farbror Nisse skrattar. Dom liksom gapskrattar så att hela kroppen skakar fast långa stunder kommer det inget ljud utan dom skrattar så dom kiknar, fast knäpptyst.

Men Arne Hegefors och hans ledsna ögon på aftonbladet.se fick mig att minnas allt det andra. Och det fick mig att minnas att alla människor nån gång faktiskt blir gamla och dör. Alla.

Svensk afton

2011-11-11T18:23:00.000-08:00

Åt middag med svenska ligan igår. Vi är ett gäng faktiskt. Nu är ju Karin, Jennie, Hjalmar och Ida bara här på utbyte och far hem om bara några veckor, men bofasta är jag, Michaela, Anna och Helene.
Den sistnämna träffade vi för första gången igår, hon hade sprungit på Camilla, en norsk tjej som också bor här men som jag aldrig träffat ännu, och fått Annas nummer. Helene är typ 50 bast och har bott i the stejts i 30 år. Hon verkar snäll och trevlig och sådär men har passivt låtit sin man uppfostra deras tre barn till mormoner.
Hej galenvarning.
Dessutom har hon inte lärt dom svenska.

Inte för att döma men, det klart man dömer.

Hon bjöd för övrigt hem oss allihop på adventsfika i december. Jag lovade att stå för pepparkakorna.

Quasimodo är så fin i håret

2011-11-09T20:17:00.000-08:00

Har sjukt ont på vänster sida ländrygg. Känns som om en nerv är i kläm eller nån skjutit mig i ryggen utan att jag märkt det. Misstänker förstås att det är en känning av loppet. Funderade på att unna mig massage men har inte tagit steget. Däremot har jag beställt klipptid till mina svedda testar, det gäller ju att prioritera.

Hjälp sa du? vänta så ska jag ta fram mobilen...

2011-11-07T19:24:00.000-08:00

På torsdag ska jag bli certifierad i fösta hjälpen och hjärt- och lungräddning. Är det tänkt. Inte för att jag vill utan för att jag måste.

Men efter detta märkvärdiga diplom räknar jag med att kunna ringa efter ambulans mycket bättre än alla vanliga jeppar som inte genomgått den grundliga och praktiska online-kurs jag klickat mig igenom.

Tiffany har däremot jobbat på ambulans. Hon har klippt sönder kläder och rakat bröstkorgar och gett dropp och elchocker och faktiskt räddat folk. Hon kan det här med första hjälpen. Så skulle jag nån gång måsta ringa ambulansen skulle jag nog ringa henne sen.

Verkligen värk

2011-11-06T12:46:00.000-08:00

Jorå, det gick bra att springa en halvmara på ishalka. Och med bra menar jag att ambulansen inte kom och hämtade mig och mina brutna ben. Andra hade mindre flyt och ambulansen var faktiskt där och skrapade upp trasiga löpare från vägbanan. Det var kallt, halt och dåligt före. Men jag förbättrade ändå min tid från förra året, då det var varmt och jag fick mjälthugg i mitt i loppet.
Förra året kom jag 2:a i damklassen, nu blev jag 5:a trots att jag kapade tiden med drygt 2,5 minuter…. Det var snabba brudar med i år med andra ord.
Men jag är nöjd i alla fall, och glad att det är över. Har träningsvärk i exakt varenda fiber av benen och även i ländryggen.
Och är i akut behov av en klippning.

Pigg på pasta

2011-11-03T21:40:00.000-07:00

Idag har jag kolhydratladdat med pasta och vitlöksbröd i mängder. Tydligen är det två dagar innan man ska göra det.. säger dom. De här amerikanarna som jag egentligen inte litar på, men äta ska man ju göra ändå och jag tror inte en pastachock två dagar innan lopp skadar. Men jag vet inte om det hjälper heller.
Vi var ett helt gäng som glufsade makaroner hemma hos Beth. Alla ska inte springa, men de supportladdade i alla fall. Scott är taggad till tänderna, tävlingssugen och vinstinriktad. Jag är bara nervös och vill få det överstökad. Jag hatar egentligen att springa på tid. Det är därför jag bara gör det en gång om året.

Kyligt nu

2011-11-02T21:37:00.000-07:00

Jag hittar inte min vinterjacka. Förbannade skit, jag är säker på att jag höll i den när vi flyttpackade. Tyvärr är jag inte säker på att jag verkligen packade ner den. Men det börjar bli kallt nu, det är då säkert. Det ska snöa i helgen säger de. Hoppas de har fel. Vi kan väl vänta med nederbörd till söndag i alla fall.

Halloween

2011-10-31T19:09:00.000-07:00

Hade inte tänkt ha så mycket Halloween idag, tyckte det blev nog firat i lördags. Men så såg jag så himla söta knoddar kila runt mellan husen på 8th street när jag cyklade hem att jag ångrade mig lite och for och köpte en laddning godis och tände brolampan. Jag vet inte riktigt hur det funkar hemma, har ju förstått på syster och bekanta att Halloween växer för varje år i Sverige, till vissas förtjusning och andras irritation. Men här är det i alla fall så att tänder man brolampan är det fritt fram att knacka på och det vankas godis på insidan. Är lampan släckt går man vidare till nästa hus. Enkelt system.

Så nu har vi lampan tänd och jag har haft några söta småbarn och charmiga mellanstora barn och så ett gäng tonåringar som påminde mig extremt mycket om min tid som vikarie på högstadiet och rent spontant ville jag säga åt dem att ta av sig kepsen, dra upp byxorna och ta fram pennan… istället för att ge dem godis som de faktiskt borde ha råd att gå och köpa själva.
Men jag gav dem iallafall en knapp näve var och de sa faktiskt tack så mycket. Men som D sa när jag frågade hur mycket snarr man förväntades ge per unge:
”Mer om dom är söta, mindre om dom är jobbiga och är dom över 16 kan dom fan gå och se en film istället.”

Söndag

2011-10-30T12:28:00.001-07:00

Ska ta en höstig promenad med Tiffany och jäkla damphund Shooter om en liten stund. Ska inte diska mer fast det kliar i fingrarna. Det är inte min disk och jag har redan diskat torkstället fullt. Sådeså.
Måste komma på en lysande research-fråga och klottra ihop ett förslag på uppsatsämne innan dagen är slut.
Önskar att vi hade godare mat hemma.
Varför blir det alltid söndag så snabbt?

Fredagens:

2011-10-28T23:29:00.000-07:00

Glada nyhet: Vårt bidragsanslag blev godkänt så i mars far jag, Rebecca och Joanna till Arizona.

Träningsvärk: Men goda gudars vad det bränner. Sådär så att man bara kollar att stolen är på plats innan man tippar bakåt.

Huvudvärk: Våra sambos, mest den ena, jag vet inte om jag pallar att bo såhär i längden.

Fynd: En lila störtkruka för $30 på skidbytardagen, har bestämt mig för att skydda pallen i år.

Överraskning: Var ingen överraskning alls utan precis vad jag väntat mig.

Nötter: Honungsrostade

Godnatt

inte för att skryta men.... eh?

2011-10-27T19:55:00.000-07:00

Det är ju allmänt känt att amerikaner har lättare än svenskar för att skryta/framhäva sig själva i positiv dager utan att känna sig stöddiga. Så när jag fick ett inför-loppet-mail för nån dag sen angående halvmaran jag ska springa nästa helg så hade en tjej som är med och anordnar hela evenemanget skrivit att hon var i så himla bra form i år och akta er bara allihop för nu jädrar skulle hon sätta PR och försök slå mig om nu kan, typ.
Och tänkte såklart: fan vad hon skryter.
Och sen tänkte jag: jag måste försöka slå henne.

Förra året gjorde jag det, var fyra minuter snabbare om jag minns rätt. Men ifjol höst hade jag ju inget liv och all tid i världen att springa och träna. Det har varit lite sämre på den fronten i år så jag räknar inte direkt med att förbättra min tid. Och hon gör ju uppenbarligen det.

Men i alla fall, ikväll var det inför-träning… 12,5 km. Kan såklart hända att hon höll igen. Kan även hända att jag inte höll igen (en viss brännande känsla i låren tyder på det). Men jag vann iallafall, och det är ju viktigast.

Päron i äppelträdet

2011-10-26T19:23:00.000-07:00

Det är sannerligen inte alla dagar man kommer hem från skolan och kan svara på frågan “vad har du lärt dig idag?” utan att behöva tänka efter en lång stund (och oftast ändå inte komma på nåt). Men idag minsann, har kunskapskontot fått plus på saldot. Vi hade historia på lingvistiken och gick igenom sk Semantic shifts, alltså hur olika ord har kommit att ändra betydelse genom tiderna. Några exempel (där översättningarna alltså är de gamla, engelska betydelserna):

Meat – mat (alltså inte bara kött)
Whore – älskling
Girl – ung person, oavsett kön
Apple- frukt
Liquor – flytande vätska (alkoholhaltig eller ej)
Deer – djur
Starve – frossa (gjorde en 180 med andra ord)
Black- vit och glänsande (helvändning här också, fast ordet black kommer ursprungligen från bleech, alltså bleka)
Luxury – okristlig, sexuell lust

Och så vidare. Det var intressant.

Jag pratade med Elisa för några dagar sen och hon sa ”jag kan inte fatta att du pluggar fortfarande, jag blir så himla imponerad av hur otroligt motiverad du är” och jag tänkte bara, Va?
Alltså jag har ju själv svårt att fatta att jag pluggar fortfarande, men jag vet ju bättre än att bli imponerad eller få för mig nåt så vanvettigt som att det beror på att jag är motiverad.
Fast det sa jag inte. Man vill ju inte vara petig.

Inte jag

2011-10-24T19:21:00.000-07:00

Idag har jag städat toaletten. Så nu vet ni det. Nån gång i tiden när jag var ung och naiv och hade en uppsättning föräldrar i närheten som skötte städningen minns jag att jag tänkte att när jag blev stor skulle jag städa ofta, så ofta att det liksom aldrig behövdes och därför heller aldrig skulle vara smutsigt och därmed jobbigt och äckligt att städa.
Jag skulle bara svepa med damvippan över redan rena ytor och dammsuga och moppa av golv som inte hunnit samla vare sig dammråttor eller klibbiga fläckar sedan senaste städningen.
Tänkte jag.
Men det blev inte så.

Jag tänkte också (och det tänker jag ibland fortfarande) att jag skulle ta bort det gamla nagellacket innan det började flagna och måla på nytt direkt så att mina naglar liksom alltid var fina och fräscha.
Men det blev inte så heller.

Vem ids liksom?

Fotboll, Ikea & Hundskit

2011-10-23T17:26:00.001-07:00

Igår såg vi Real Salt Lake möta Oregon Timbers i Major League Soccer. Det var 20 000 på läktaren, slutsålt och en bra match. Fotboll växer verkligen här och det är ju kul att se. Tyvärr har det ännu inte kommit så långt att folk riktigt förstår sig på reglerna, vilket är både komiskt och lite frustrerande, men man får väl ha tålamod.

Innan matchen for jag och D ut till Ikea. Det var precis som det ska när man är på Ikea, vi gick vilse och hittade inte kassorna, började bråka och åt i kafeterian. Gravlax med hovmästarsås, det var sannerligen inte igår och njutningen var total. Däremot blev jag förbannad när jag insåg att de helt slutat med Kalles Kaviar, Marabou choklad, Blossa glögg och allt sånt därnt jag tänkt bunkra på. Nu är det tydligen Ikeas egna märke som gäller. Vilken total idioti. De höll på att göra om i mathyllorna och packa undan alla andra märken. Jag lyckades hitta singoalla kex och vaniljsocker som såg ut precis som det ska. Sen köpte jag även skorpor och lingonsylt från Kamprads eget skafferi. Men ingen choklad för är det inte Marabou kan jag ju lika gärna äta Hersheys och nån kaviar hade dom inte ens.

Den här helgen flög förbi den också, förstår inte hur tiden bara försvinner så fort det blir fredag. Igår upptäckte vi att Shooter har använt gästrummet som alternativ toalett när han inte blir utsläppt. Nate är ungefär världens sämsta hundägare. Har man inte tid med hund ska man kanske inte ha en. Jag gick en promenad med honom idag, försöker ta ut honom i alla fall en eller ett par gånger i veckan, men det är ju egentligen inte ens i närheten av all motion han behöver. Men det är ju å andra sidan inte min hund heller.

Hon gillar nog inte mig heller...

2011-10-21T18:36:00.000-07:00

Vissa sorters människor (och ja jag älskar att dela in människor i sorter, man skulle kanske kunna kalla det att döma men jag föredrar termen ’socialt ordningssinne’) har jag bara inget tålamod med. En sån kategori är de som pratar tyst, liksom lågmält försiktigt som om de är osäkra på exakt allt det säger. Pratar de dessutom långsamt är det totalt kört.
Jag har måstat samarbeta en del på sistone med en tjej som låter som hon leker viskleken men inte uppfattade vad personen innan sa. Jag tyckte hon var störig från sekund ett men insåg ändå att det kanske berodde på hennes tonläge (vilket hon eventuellt inte kan rå för, fast jag tror nog vist hon kan det) och tänkte att jag skulle försöka ha överseende med det och fokusera på insidan.
Det var jättesvårt och jag lyckades inte.
Men så bevisade hon igår att hon faktiskt är störig på riktigt, alltså inte bara tyst utan även okunnig och dålig på att genomföra det hon (trots att man knappt hör det) säger att hon ska göra.
Så det var ju bra, på sitt sätt. Nu behöver jag inte känna mig kluven utan kan störa mig på henne helhjärtat.

med fokus på T

2011-10-19T20:14:00.000-07:00

Ännu en lång dag på jobbet. Men också ännu en halleluja-upplevelse. Vi hade alltså bokat ett par (jag hade ingen aning om att det var gifta, det blev lite konstigt där innan den polletten föll ner) som kom till campus föreläste om könsbyte och transsexuallitet.
Och jag lärde mig massor. Och publiken var helt underbar och full av människor som på ett eller annat sätt platsar under trans-paraplyet.
I mormonernas mecka kör vissa bil fem timmar enkel väg för att få spendera en kväll med likasinnade, i en liten frizon från samhällets fördomar. Det är synd att det ska måsta vara så, men fint ändå när det man jobbar för verkligen uppskattas.

Tack för varma cyberkramar

2011-10-17T19:54:00.000-07:00

Det känns bättre nu. Man ska lyssna på snälla människor och försöka stänga öronen när folk är mindre snälla. Och så ska man försöka komma ihåg vad som är viktigt på riktigt. Det är inte lätt alla gånger.

Den här veckan är det transfokus på jobbet. Transgender Day of Remembrance är egentligen i november, men på grund av olika schemakrockar och lokalbokningar så uppmärksammar vi den nu istället. Jag har bokat en dam som ska komma och leda en Trans 101 workshop på onsdag. Hon blev en hon 1991, innan dess var hon en han och brandman var han/hon hela tiden. Det är rätt coolt, kan tänka mig att det blir lite halvspänd stämning på brandstationen om en av grabbarna plötsligt byter kön, och sen dessutom blir befordrad till kapten. Det ska bli väldigt intressant att lyssna på henne i alla fall.

Har vi tur håller hon samma klass som poeten vi hade här förra veckan på National Coming Out Day, hon var ungefär helt underbar och alla älskade henne. Vi har haft lite oflyt med vissa bokningar, men hittills har alla talare vi faktiskt fått ända fram till campus varit riktigt grymma, så jag hoppas det håller i sig.

Hej väggen

2011-10-13T16:14:00.001-07:00

Det gick inte. Har haft en tålmodig chef som låtit mig bryta ihop på arbetstid istället för att jobba, men idag tog det stop. Jag ska droppa en av mina kurser, den på måndagskvällar. Det håller inte. Jag pallar inte. Minsta lilla som dyker upp i kalendern, en middag, en MLS fotbollsmatch i Salt Lake City (som är nästa helg och var Bobbys födelsedagspresent till Dylan) gör att jag börjar grina. Har haft ont i magen två veckor i streck. Herregud, nu får det vara nog.

Urkramad disktrasa

2011-10-12T21:19:00.000-07:00

En sån där dag när man far hemifrån halv 8 och kommer hem halv 10. På kvällen alltså. Såna dagar har jag som regel alltid måndag och tisdag, men den här veckan slog på stort med onsdag också. Känner mig som en överkörd igelkott, död men ändå närvarande liksom. Typ en frågande massa, är det en igelkott eller en ekorre? Och lite farlig, cykla inte på mig för du kan få punka.

Ett säkert tecken på att man har för mycket att göra är även när man blir irriterad på sina vänner för att de föreslår en tv-kväll mitt i veckan. Bobby tyckte igår att jag väl kunde komma över en sväng, men det kunde jag ju inte för först skulle jag plugga inför provet (som var idag och gick åt helvete) och sen hade jag lektion.
Och idag hade han mage att bjuda över mig på middag och nytt avsnitt av Modern Family. Men helvete, fatta att jag inte har tid med ett liv, jag måste plugga. När jag inte måste jobba, alltså. Umgås får vi göra till våren. Jag bara fräser och är otrevlig och fattar inte att folk fortsätter försöka umgås, vill inte ens umgås med mig själv ju. Men de försöker nog bara vara snälla. Eller så vill de egentligen umgås med D. Så är det. Tror jag nog, men har inte tid att grubbla över det.

Ska försöka ha ett lite lugnare schema nästa termin. Det måste jag, för det här funkar inte. Jag vill egentligen bara sätta mig och grina, men det hinns int.

inte dum på det sättet

2011-10-08T18:06:00.000-07:00

Jag är duktig på att stressa upp mig, både i nödan och onödan, men tydligen kan jag bara fokusera på en stressfaktor i taget. Därför är jag orimligt lugn inför provet på onsdag. Hade en pluggdate med Charissa och Margoux idag och kunde utan problem konstatera att det är väldigt mycket jag inte kan, eller rättare sagt inte har memorerat, och knappast kommer hinna göra det heller. Jag förstår ju vad vi håller på med, det är inte det, men det känns så värdelöst att sitta och bara råmemorera en massa terminologi. Som att ha en fysiktenta och inte få ha med formelsamlingen. Men det får gå som det går. Jag har annat att hispa över.

Jag gillar Charissa, vi jobbade tillsammans på Ruby Tuesday förra hösten, honbor i vår gamla lägenhet och vi har exakt samma kurser den här terminen… våra vägar har liksom bara råkats korsa på alla möjliga sätt och det har jag inget emot. Hon är smart och ambitiös, men röker, svär och kan leva fan också. Margoux kommer raka vägen från en bibelskola i Oregon och är både smart och trevlig, men helt absurt flitig. Pluggar som ett djur. Jag har ingen som helst aning varför hon vill helgplugga tillsammans med mig och Charissa, vi är liksom fyra nivåer under och lika många kapitel efter henne. Men vi är ju inte så korkade att vi säger nej.

Moi moi

2011-10-05T20:49:00.000-07:00

Också blev det onsdag den här veckan också. Den kom med regn och rusk och kyliga grader. Det är ju som sagt välkommet, i min mening, men det hade inte varit dumt att ta en jacka imorse. Nu måste vi nog även ta och lista ut var i det här huset man slår på värmen.

Redovisningen gick helt okej. Nästa vecka har vi mitterminsprov i lingvistiken... det kommer nog knappast gå okej. Fast vi har varit ganska flitiga med studiegruppen och planerar sitta och traggla fonetik hela lördagen så är det fan inte lätt att förstå det här med grammatik. Speciellt som vår lärare envisas med att ta majoriteten av alla exempel på swahili och tobogan. En gång slängde hon in finska för att variera lite, och det var ju lite kul, men inte blev det lättare att förstå för det. Voi voi.

Höstväder så här i hösttider?

2011-10-02T19:53:00.001-07:00

Ny vecka runt hörnet. Oktober nu, men fortfarande känns höstvädret långt borta. Det var lite svalt imorse, men när jag och D tog Shooter på en köpa-söndags-pizza-promenad för ett par timmar sen vart jag varm i bara linne. Jag saknar kalla, frostiga höstdagar. Förra året hade vi ett par stycken, men inte var det många, innan det blev vinter. Hoppas på mer höstkänsla det här året, men tålamodet tryter. Jag är less på värmen.

Den här veckan gruvar jag mig för en redovisning på tisdag men ser fram emot svenskmiddag på torsdagskväll. Det blir utbytesgänget samt förhoppningsvis två svenska tjejer som faktiskt bor här i Pocatello på heltid. Ska bli skoj.

Ring ring....

2011-10-01T11:37:00.000-07:00

Satt i två timmar imorse och väntade i städat hus med webkameran redo för skypesamtal med nästan hela familjen samlad. Stannade hemma när resten for iväg för att titta på paraden. Såg fram emot att få se barnen, visa upp vårt hus och framför allt få prata i lugn och ro eftersom det alltid annars blir så stressat eftersom de alltid ringer när jag är på väg till jobbet eller på kontoret eller nåt annat.
Nu skulle vi ha tid och prata ordentligt och D var hemma och såg fram emot att prata med pappa och så ringde dom inte. Och jag kan inte ringa upp från mobil och skype vägrade ta emot min internetbetalning när jag skulle fylla på saldot….så jag kunde bara vänta. Och nu skiter jag i det här. Kalla mig barnslig, men nu har jag helt tappat lusten. Dessutom måste jag fara iväg till datasalen och skriva en uppsats.

andra kanske skickar kärleksfulla sms

2011-09-30T18:12:00.000-07:00

På mitt mobilsvar (fritt översatt):
-Varsfan är bilnyckarna nånstans?? Helvete, jag kan inte hitta dom nånstans och jag ska på fotboll och varsfan är dom och varsfan är du och vars är bilnycklarna egentligen? piiiiiiip.

Bilnycklarna är i min väska (glömde visst ta ut dom efter att jag körde till veterinären igår) och min väska är på gymmet med mig. Du kan väl cykla till fotbollen, jag menar, är du amerikan, eller?

Bi-Lo

2011-09-28T18:40:00.000-07:00

Äter närodlad majs och känner frid i själen. Det är fint att äta närodlat, mycket finare än att äta ekologiskt, eller ”organic” som de så gärna skyltar med här. Tycker jag alltså, och själv är ju som bekant bästa måttstock.
Vi har en liten affär här i krokarna som heter Bi-Lo och förutom hutlösa priser på ett ganska värdelöst utbud av basvaror så har de faktiskt också riktigt bra och billiga närproducerade råvaror. Det är färskt och det märks. Jag köpte en melon där i fredags och söndags såg jag att den nog med fördel skulle ätas ganska snart. Det tillhör minsann inte vanligheterna i landet där matvarorna ofta har längre hållbarhet än kylskåpen.

Idaho producerar massvis med potatis, lök, äpplen, päron, persikor, zucchini, majs, plommon, pumpor av alla de slag, bönor, ärtor… jag skulle kunna fortsätta, men ni fattar vitsen. Men alla lokala odlare har inte råd att få den där fina ”Organic” stämpeln på sina varor, och även om de kunde investera så att de odlade bara organiskt så finns det ju inget som säger att deras grönsaker skulle stanna i Idaho och inte åka lastbil till Florida.
Därför är det bra att det finns ställen som Bi-Lo, som fokuserar på det lokala istället för regler och stämplar. Dessutom är de trevliga de som jobbar och handlar där, en gång när jag parkerat cykeln utanför medan jag handlade hade någon stoppat en iskall vattenflaska i flaskhållaren med en lapp "stay hydrated =)" på, det tyckte jag var gulligt.

TVelande

2011-09-27T21:16:00.001-07:00

Jag var väldigt anti att vi skulle ha en TV i sovrummet när vi flyttade in här. Det är jag fortfarande. Typ. Fast nu har vi ingen TV alls och det är lite mer bohemiskt än jag trivs med.
Ingen Dancing With The Stars, ingen Modern Family.
Det är jobbigt.
Alltså vi har en TV i källaren som vi kan kolla film och sånt på, men den får ingen mottagning för vanliga kanaler. Och killarna kollar ju bara en massa krigsfilmer och skit. D har nyligen blivit helt fast i Breaking Bad, en serie om en kemilärare som får cancer och börjar koka crystal meth för att försörja sin familj. Den är inte helt dålig, det är den inte, men jag får lite svårt att sova av den.

kärlek på två hjul

2011-09-25T13:29:00.000-07:00

Alltså jag älskar min cykel. Inte förrän nu inser jag hur skadat värdelös min gamla cykel var, tungtrampad och jävlig. Den här är som en oljad blixt i jämförelse. Nu cyklar jag till och med för skojs skull.
Som en annan 7-åring liksom.
Jag ryser när jag tänker tillbaka på telefonsamtalet från Reno i slutet på sommaren när D sa att han tänkte köpa en gammal mountainbike av en kille som inte kunde ta hem den till New York. Jag tyckte det var jätteonödigt och korkad eftersom vi redan hade varsin cykel, som vi dessutom inte använde speciellt ofta, och försökte övertala honom att låta bli. Men som tur var sket han ju fullständigt i mina invändningar och kom hem med cykeln som jag adopterade och kallade min efter att ha suttit på sadeln i två sekunder.
Nu retar han mig och kallar mig för Lance Armstrong-wannabe när jag far ut och cyklar.
Men det struntar vi i, jag och min cykel.

Ingen cykelkedja

2011-09-22T19:50:00.000-07:00

Jag tycker det är fint att stödja lokala företag. Speciellt i det här landet, där Wal Mart snart köpt upp varenda krängande verksamhet. Nu ska jag inte säga att jag aldrig handlar på Wal Mart, för det gör jag såklart. Det är en sak att ha principer och en annan att ha råd att leva efter dem. Det var lätt som en plätt att bojkotta Starbucks förra året, för dels låg det långt bort och dels kostar ju deras kaffe satan och hans moster. Men nu har de köpt in sig på campus och har där liiiite rimligare priser och tja… nån i veckan blir det i alla fall.

Men hursomhelst, när jag lämnade in cykeln på reparation var jag glad att det var en sån liten pappa-son-firma som verkar funnits i stan sen innan järnvägen. De var så himla charmiga också. På stora kedjor har de ju alltid en massa regler för hur kunder ska bemötas och alla anställda låter som väldresserade och själlösa robotar. Inte på Surfs-Up i Pocatello, inte. När jag lämnade in min pajjade hoj kollade killen på den, muttrade lite och försvann med den in på verkstan. Jag stod kvar, visste liksom inte riktigt vad jag förväntades göra men antog att han kanske ville ha mitt namn, nummer, pengar… eller nåt.
Efter en stund kom han tillbaka och kollade på mig som om han aldrig sett mig för, och hade han nog inte heller, för jag tror inte han kollade upp en enda gång medans han fokuserade på cykeln.
Han ba ”kan jag hjälpa dig eller?”
Ja ba ”eh, ja.. det var min cykel du precis ledde bort, tänkte att jag borde lämna namn och nummer….. kanske?”
Han ba ”ja okej då”
Och så hämtade han ett papper. Och så sa jag vad jag hette och mitt telefonnummer. Sen frågade jag hur lång tid han trodde det skulle ta och om han hade nån uppfattning om hur mycket det skulle kosta. Det hade han inte.
”Du kan ju typ ringa på torsdag om du vill” sa han.
”Okej….” sa jag och gick.

I eftermiddags ringde jag. Hade det varit en kedja hade de svarat ”Thank you for calling Buisness X, this is X speaking, how can I help you today?” Men som sagt, ingen kedja det här inte.
“Yeeeeep?”
“Jo jag lämnade in min cykel hos er i tisdags och ni sa att jag kunde ringa idag så jag tänkte bara kolla om den var klar?”
”Justdetja, nä det är den inte, men jag ska precis börja på den, du kan hämta den imorgon bitti”
”Okej tack”
”-klick-”

Eftersom jag aldrig beskrev min cykel eller sa vad jag hette kan ju undra om den kommer vara klar när jag kommer dit imorn. Men jag tror det. Det känns som rejält folk de här muttermurvlarna. Kan man laga cyklar behöver man väl inte småprata.

Följetång

2011-09-20T21:31:00.000-07:00

Det var ett brutet svansben. Så nu går vovven på starka mediciner och ligger på soffan och ser ut som om han är högt över molnen. Vila och tålamod så ska det bli bra, tydligen.

Själv tackar jag Nate för ett jävla papphammarjobb med min cykel, slangen ploppade ut när jag cyklade iväg imorse. Och där finns inget tålamod kvar, dessutom är växlarna vajsiga och ena handbromsen trasig, så nu har jag lämnat in den på verkstad. Det får det vara värt.

Nu skulle jag nog med fördel ta och krafsa ihop sista uppgiften i lingvistikläxan till imorgon. Tänker även att jag nog bara ska läsa två kurser till våren. Speciellt som det ser ut att kunna bli en hel del konferenser och resande med jobbet. Som det är nu känns det som om jag sköter både jobbet och skolan med en armbåge och en höft. Inte helt ultimat.

Vad har hänt med hunden?

2011-09-18T13:26:00.000-07:00

Jag försökte kommentera på förra inlägget, men det ville sig inte… tydligen får jag inte komma och tycka saker om mina egna åsikter i efterhand. Eller så var det bara nån vajsing med uppkopplingen. I vilket fall; jo naturligtvis borde jag ju lära mig laga en punka. Det är både pinsamt och oförsvarligt att jag inte kan sköta om min egen cykel. Men som försvar den här gången har jag att Nate faktiskt var skyldig mig den tjänsten eftersom jag lagade hans soffa. Inte med hammare och spik då, utan jag sydde ihop en stor reva.

Jag inledde den här dagen med en cykeltur ut längs Old Bannock Highway. På den slingan kör man förbi säkert 10 LDS-tempel som på söndagar fylls och töms med uppklädda och vattenkammade mormoner i en till synes aldrig sinandes ström. I vanliga fall tänker jag alltid tack Gud att jag inte är LDS när jag ser dem. Men idag tänkte jag att jag faktiskt hellre skulle delta i en gudstjänst än att cykla hem och städa upp efter gårdagens inflyttningsfest. Vi hade en massa folk och en massa mat och en herrans massa disk… men Adam och kom över och hjälpte till och eftersom vi valt att köra den tjusiga stilen och servera på papperstallrikar gick det ganska fort att stöka upp ändå.

Shooter har antingen hamnat i slagsmål, blivit påkörd eller utvecklat reumatism för han vägrar gå. Han ligger på soffan och ser olycklig ut, inte ens om jag viftar med kopplet reser han sig och då är det illa. I vanliga fall behöver jag bara säga koppel så börjar han dansa runt som en ballerina på ecstasy. Nate har gett honom alvedon och säger att det är lugnt, inget att oroa sig över och att det kommer att vara bra imorgon… vilket jag tvivlar på. Men det är ju hans hund så jag känner liksom inte att jag kan säga emot. Och så kan jag ju som så lite om hundar, men alltså… var han min skulle jag ta honom till veterinären, på stört.

Opunka

2011-09-16T19:21:00.001-07:00

Nate har lagat min cykel! Äntligen. Nu kan jag cykla till skolan och cykla till affären och cykla till löparspåret och ja, ni fattar… jag kan cykla helt enkelt. Kung.
Jag har haft punka i drygt två veckor och när jag beklagat mig för folk har de varit jättemedlidsamma ända tills de fattat att jag snackade om en cykel och inte bilen. Då var det plötsligt inte så farligt längre, herregud liksom, cykla kan man ju göra på gymmet.
Jase amerikaner.

Fast nu ska han ju bli elektriker

2011-09-15T19:12:00.000-07:00

Pocatello är för tillfället hem till inte mindre än 4 utbytersstudenter från Umeå universitet. Två av dem hälsade på här igår. Det var trevligt, det är sannerligen inte ofta jag får prata svenska och eftersom ju både D och Nate är ganska goda bekanta med moder Svea kunde vi ju även låta dem vara med i samtalet emellanåt.

Komiskt sammanträffande var även att Jennie, när hon fick syn på en bild från vårt bröllop, direkt kände igen (min lillebror) Oskar.
”Men gud, det är ju han i kassan på ICA! Han har jag köpt godis av hur många gånger som helst!”

Värden är stor, ja.

Just nu

2011-09-13T21:47:00.000-07:00

Shooter och Daisy har en stare down och det verkar som att Daisy vinner. Shooter flackar med blicken och vankar av och an nedanför skåpet där hon lagt sig som ett utfläkt drottningbi och bara råglor på honom.

Jag är klar med kvällslektionerna för den här veckan. Men fan, lektionen igår var mardrömslik och imorgon måste jag gå och prata med min professor, annars kommer det här bli ohållbart.

Colby och jag är rörande överens om att vi inte gillar Scott. Han är störig och tjatig och jävligt irriterande. När han pratar vill jag få spontant lock för öronen.

Tiffany sms:ade precis. Hon är min nya flickvän. Det är väldigt nytt, vårt förhållande, men det känns bra. Vi ska gå på yoga på lördag.

inlägg nr 401

2011-09-11T21:16:00.000-07:00

Jag överlevde forsränningen. Och inte ens med blotta förskräckelsen heller, eller vad det nu heter. Det var inte alls så farligt som jag trott, eller som på de där youtubeklippen där båtarna välter och folk faller som vantar åt alla möjliga håll innan de landar i vitt, forsande vatten och sugs ner under ytan.
Fast lite så var det faktiskt för D föll ut flotten och sögs ner en stund, men sen ploppade han upp som blöt kork och vår guide Justin fiskade upp honom lätt som ingenting. Justin är en äkta vildman, en sån som har kläder och skor på sig för att samhället (och förmodligen hans chefer) kräver det, men annars skulle strunta i sånt tjafs och bara bära höftskynke och mockasiner när han stryper björnar med händerna och ränner forsar fem gånger så svåra som Snake River i en liten handsnidad kajak. Tror jag alltså, han sa det inte rakt ut.

Igår var vi på så lugna vatten att man kunde sitta och fota och prata och bara ibland behövde vi paddla på lite och akta oss för stenar och utskjutande träd. Vi såg bland annat två stycken havsörnar, det var coolt. Igår var även min favoritdag. Idag var det alltså mycket snabbare och mer forsande vatten, på vissa platser lite väl spännande för min smak. Men båten välde i alla fall inte och det är jag ju glad för. Jag är glad att det inte var jag som föll i också.

När vi sen körde tillbaka till Idaho och Pocatello i eftermiddag och Justin frågade vad vi tyckt bäst om sa alla Big Kahuna Drop, eller Champagne Creek eller Lunch Counter eller nåt annat av de riktigt snabba och vilda sektionerna. Och jag fattar ju det, att det var därför folk for liksom… för att ränna forsar. Jag tyckte att själva campingen och naturupplevelsen och tiden på lugna vattnen var klart värt resan, och forsarna var liksom nåt jag fick lov att uthärda på köpet.

avslutar med ett brus

2011-09-08T21:39:00.000-07:00

Tar mig ett glas Echinacea såhär på kvällskvisten. Det är världens bästa medicin, tog med mig tre rör hemifrån i somras, får se hur långt det räcker. Nu dricker jag det ju inte som saft eller bara för att höra bubblorna brusa, jag har faktiskt lite ont-känningar i halsen.

Idag har varit en helvetiskt lång dag. Den borde ha tagit slut redan innan den började. När jag äntligen lämnade kontoret och trodde arbetsdagen var slut (så att jag kunde ta tag i skolarbetet) så hann jag inte mer än ta mig till biblioteket innan chefen ringde och upptäckt en paragraf som var lika nödvändig som oskriven. Kul. Och dead line för den här ansökan var klockan tio kväll. Så det var bara att skriva lite till. Och sen när det äntligen var klart kunde jag sätta mig med en hoper litteratur-artiklar så tråkiga att vita väggar blir spännande.

Men jag hoppas ju att ansökan går igenom och vi får åka till Arizona i mars och presentera på den här (tydligen väldigt braiga och proffsiga) konferensen. Rebecca och Joanna vill åka för att samla cred och intellektuella poäng och skaka hand med viktiga nissar. Jag vill mest åka för att jag aldrig varit i Phoenix förut och för att jag tycker det är kul att bo på hotell. Fast det säger jag ju inte högt förstås.

Vattenplaner

2011-09-07T19:18:00.001-07:00

Vi ska forsränna i helgen. D försökte ju få med mig på en 10-dagars forsrännarresa i våras, men jag kom undan tack vare jobb. Jag är inte rädd för vatten, men jag är heller inte överförtjust vid tanken på forsande vatten med stenar och strömmar och båtar som välter och folk som får adrenalinkickar medan jag har nära-döden-upplevelser. Nu har jag ju aldrig provat forsränning, men jag har ändå en väldigt bestämd uppfattning om hur det är. Kanske ogrundad, det visar sig på lördag. Vi ska bara vara borta en natt och det är ju fortfarande varmt och soligt de allra flesta dagar så det kan nog säkert bli riktigt trevligt och skoj. Kanske. I vilket fall så försvinner två hela pluggdagar så nu gäller det att ligga på med läsandet. Suck.

motivationsbrist, bland annat

2011-09-05T13:14:00.000-07:00

Helgen som skulle bli så produktiv blev inte riktigt så produktiv. Det var inte speciellt mycket mitt fel heller, men ändå är det ju jag som får lida för det. Orättvist. Lördagsmorgon dog min laddare till datorn. Jag blev helt paff, hade liksom aldrig räknat med att det kunde hända, men det kunde det alltså. Trodde först att det kanske var adaptern det var fel på, men det var det inte. Gick till universitetet för att sitta i datasal istället. Nätet var nere på hela campus. Försökte plugga lite med papper och penna. Old school liksom.
Det gick sådär.
Igår köpte jag i alla fall en ny laddare, men spenderade det mesta av dagen med att framkalla bilder, köpa ramar och fixa med födelsedagspresent åt D som fyller år imorgon.
Nu ska jag försöka plugga i alla fall. Snart. Nu, snart.

Och du hette...?

2011-09-02T19:26:00.000-07:00

Det är nånting med mig och namn, nåt nytt sattyg, som börjar bli riktigt irriterande och ganska pinsamt. Alltså jag har aldrig varit bra på varken namn eller ansikten. Men nu har det accelererat, tagit steget till nästa dimension liksom.

Jag hör ju vad folk säger när de presenterar sig, men sen är det som om min hjärna bara struntar i intagen information och hittar på godtagbart alternativ.
”Ring Susan Stewart” säger min chef. Okej, säger jag och försöker bli kopplad till Stephanie Seahorse.
”Du borde kontakta Brittany Hurst” säger min professor. Jajamen, tänker jag och försöker maila Bethany Horseshoe.
Ibland är det inte ens lite nära.
”Vad heter kvinnan du hade möte med i måndags?” frågar min chef.
”Ennie” säger jag tvärsäkert. Pamela, var det kanske ja…

Bidragsansökan blev för övrigt klar idag. Tackar som frågar. Rebecca var väldigt nöjd med mitt ordbajseri, så det var ju bra. Vi skrev ut alltihop, plus budgetförslag och sen sprang jag över till Joyce med hela pappersbunten. Eller Josie. Judy…? Vi säger Kate.

städat och klart

2011-08-31T19:06:00.000-07:00

Nu är vi officiellt utflyttade från gamla lägenheten. Och vi fick hela depositionsavgiften tillbaka, sånär som på 25 dollar, vilket jag inte tycket var något att bråka om. Jag skrubbade ju inte armarna blodiga när jag rengjorde ugnen om man säger så…. Däremot gnällde hyresvärden på rostfläckarna i duschen. Men dom var fanimej där när vi flyttade in. Och det sa jag också

-Hörrdu, den här duschen är dubbelt så ren nu som den var när vi flyttade in och tror du mig inte så jag har bilder på datorn jag kan maila dig och bevisa det. Jag har skurat dushkabinen med diskborste och ett rengöringsmedel man kan bli ganska hög av att andas in länge nog och jag höll fasen på länge nog, så försök inte!

Sa jag. Faktiskt. Minus attityd såklart. Men ändå. Och hon gav sig och sa okej. Skrev ut en check, i mitt namn, och sa tack och hej. Sådärja.

Gamla vanor, nya hem

2011-08-27T13:03:00.001-07:00

Är lite ovan att ha hund i huset. Så imorse, när jag diskat upp efter gårdagens födelsedagsfirande (Adam fyllde i torsdags, jag glömde det totalt, skämdes och bakade två pajer för att kompensera) och insåg att dörren stått öppen medan jag diskat, trodde jag ju att Shooter sprungit bort. Så jag tog kopplet i näven och gick ut och letade efter honom, nästan en timme höll jag på, gata upp och gata ner… tänkte ”fan också, nu måste jag väcka Nate och berätta att hans hund saknas” när jag till slut gav upp.
Och gick hem.
På bron satt Shooter och såg glad ut att se mig. Jätteglad till och med, när han såg att jag hade kopplet i handen och vägrade sluta hoppa och dansa. Så jag fick ta en promenad till, med hund den här gången.

Nu ska vi försöka ta oss i vår krage, jag och D, och köra bort till Hayes Avenue och städa ur gamla lyan. Det borde inte behöva ta så lång stund. D tror att det ska gå så fort att vi kan fara och bada och spela lite frisbee golf först. Men det tror inte jag. Badet blir belöningen för mödan. Städning först. Basta.

svider i ögonen

2011-08-25T19:31:00.000-07:00

Det ser väldigt bra ut på CV:et att man varit med och skrivit bidragsansökningar. Det har jag ju vetat länge, även om det aldrig stått på mitt CV. Däremot har jag aldrig vetat hur sjukt tråkigt och ostimulerande det är att skriva dessa anslagstiggerier.

Förrän nu.

Jag känner mig som en femstjärnig kock som stått och hackat lök en hel dag. Inte för att jag på något sätt vill höja mina skrivartalanger till skyarna, men för att det är så sjukt tråkigt.
Förmodligen är det därför det är så attraktivt hos arbetsgivare. De skiter i pengarna man kan inbringa, de vill bara slippa skriva skiten själv.

Pick och Pack

2011-08-22T16:46:00.001-07:00

Jag hatar att packa upp. Mer än myggor, mer är intorkad disk, till och med mer än inkompetent administrativ personal, även om jag har några kandidater i den kategorin som är jävligt nära förstaplatsen.

Men packa upp vinner. Och som nyinflyttad är det en del av den varan som skulle behöva göras. Det är dock även en stor del av den varan som blir gjord, i skrivandets stund faktiskt, och de flesta andra stunder på dygnet också. D är som en iller, eller hamster (eller valfri, effektiv gnagare helt enkelt) och hänger upp bilder och lagar staket och packar upp kastruller i ett rasande tempo. Det var lite jobbigt igår för då hade jag som ingen riktigt bra ursäkt att inte hjälpa till. Men idag har jag ju precis kommit hem från jobbet och har lektion om en timme och ska hinna äta middag emellan så nu kan jag ju faktiskt omöjligt förväntas packa upp.

Tillsammans

2011-08-21T16:04:00.001-07:00

Hade kanske en omotiverat dålig morgon igår. Eller nej, motiverat var det faktiskt, men jag ska försöka vända andra kinden till och älska min granne. Så blir Jesus glad och vi får husefrid.

Det är en omställning helt enkelt. Att bo i stort hus med rumskompisar och bonushund, det kommer säkert ta lite tid innan vi liksom känner in varandras rutiner och personligheter. Vi pratade så mycket innan vi flyttade om hur vi skulle få Daisy och Shooter att gå ihop. Tänkte att hunden skulle få baksidan och katten framsidan. Sen flyttade vi in och djuren gav blanka fasen i vad vi bestämt. Shooter bokade verandan och har knappt lämnat den på tre dagar. Han sitter där och stirrar på bilarna och människorna som passerar och beter sig som en dörrvakt som tar sitt jobb på lite för stort allvar. Daisy har istället paxat källaren, även om hon gärna kommer upp och sover med oss. Hon undrar nog fortfarande när den här onödigt hundnära semestern ska ta slut och vi ska åka hem igen, men hon vänjer sig väl. Vi gör väl det allihop.

Huset är grymt. Det är det faktiskt. Stort, charmigt och med karaktär. Jag vet inte riktigt vad det innebär att ett hus har karaktär, men jag känner att det finns i väggarna här. Jag känner karaktären.

Hm, såhär i efterhand...

2011-08-20T14:25:00.000-07:00

Vi har flyttat in nu. Jag vet faktiskt inte om det här var en så bra idé faktiskt. Jobbigt när man känner så efter första natten i ett nytt hus.

Introduktionen på engelska institutionen igår var desto bättre. Ser fram emot terminen även om den nog kommer bli ganska tuff.

Flyttbestyr

2011-08-18T20:01:00.000-07:00

Har slitit upp heltäckningsmatta, sandat golv, torkat fönster och rivet ner spindelväv. D har målat sovrummet i en färg som heter Toasted Cashew och är lite väl gul om jag får säga vad jag tycker. Och det får jag, nu. Tyvärr fick jag inte säga det innan färgen åkte på.

Imorgon ska Nate och D hyra en Uhaul (liten lastbil) och frakta över de stora grejerna. Det innebär att även om vi inte direkt flyttar imorgon så är ju risken ganska stor att vi kommer sova i nya huset från och med imorgon… man sover ju gärna där sängen är, liksom. Vilket betyder att jag borde ta och packa ihop majoriteten av mina pinaler snarast så att jag slipper vakna och upptäcka att alla rena kläder befinner sig på andra sidan stan.

Det är mycket jobb, mer än jag räknat med. Men i slutändan ska det nog bli bra det här. Förhoppningsvis kommer Shooter och Daisy lära sig leva med varandra också. De är ju allt annat än såta vänner i dagsläget, men med tid och tålamod kanske de kan sluta bete sig som hund och katt.

Tisdagkväll

2011-08-16T20:07:00.000-07:00

Började packa lite försiktigt idag. Böcker är väldigt, väldigt tunga. Ser inte fram emot flyttstädningen. Alls.

Den ekonomiska situationen löstes genom ett tillfälligt lån från svärfar. Det är jag ungefär lika bekväm med som jag vore att lova bort min förstfödde till Djävulen själv. Men jag försöker att inte älta det för mycket. Det är ju som sagt bara ytterst tillfälligt. Jag rabblar ordet ”tillfälligt” som Hare Krishna-nissar rabblar Hare Krishna, Hare Krishna, Hare Rahma… eller hur deras mantra nu går. Har aldrig orkat lära mig den texten, riktigt.

Nu ska vi se Den Bästa Sommaren. Jag ska passa på att skratta ordentligt, för man vet ju aldrig när det blir roligt nästa gång.

$$ och sånt

2011-08-15T20:26:00.000-07:00

Lite lätt panik över det finansiella för tillfället. Det kan vara så att jag som utländsk utböling är behörig att få mitt sk Educational Award, men inte behörig att ta ut lånen som (genom att betala tillbaka dem) är det enda sätt använda de där förbannade pengarna. Sjukt störande, och inte ens speciellt förvånande. Ibland är USA medeltiden och Idaho stenåldern. När man tex ska betala sina skolavgifter så accepterar ISU bara checkar och cash. Checkar liksom, checkhäfte känns ju ungefär lika modernt som VHS. Fast man kan även betala via nätet, så länge man inte vill använda VISA, för det går inte. De har uppenbarligen inte sett reklamen som informerar om att The World Takes VISA… fan till och med Kina tar ju på (vissa ställen) VISA.

Nej, jag vet inte riktigt hur det här ska gå. Och skolan börjar nästa vecka och vi ska försöka flytta så mycket som möjligt innan dess och jag vet att jag som person gärna stressar lite mer än nöden kräver och nu är det lite väl många fjärilar som flaxar i magen. Som sagt. Nåja, på nåt vis löser det sig väl förmodligen, frågan är hur.